Vallöfte 1 – 19 Barnen och en väl fungerande skola
Vallöfte 20 – 42 Bostadspolitik för ett Halmstad man vill leva i.
Vallöfte 43 – 53 Politik för ett bättre företagsklimat.
Vallöfte 54 – 63 Liberal politik för en välskött kommun
Vallöfte 64 – 77 En blå-grön klimatpolitik för Halmstad
Vallöfte 78 – 100 Liberal politik för vård, omsorg och skyddsnät
Våra 100 konkreta vallöften kommer att vara helt vägledande för Liberalerna Halmstad under kommande mandatperiod.
Barnen och en väl fungerande grundskola.
Förskolan och grundskolan måste få mer resurser lärartätheten måste öka.
Detta är vår viktigaste fråga valet 2026.
Halmstad har inte idag en väl fungerande grundskola. Skolan är inte tillräckligt prioriterad av politiken. Grundskolan är underfinansierad i förhållande till de mål som är uppsatta för verksamheten.
I barn- och ungdomsnämndens egna utvärderingar av grundskolan konstateras att skolans grunduppdrag inte nås för språket, läsa, skriva och matematik. Barnen har inte ens egna skolböcker.
En välfungerande skola är avgörande för allas vår framtid. Det är där barn formas, skapar drömmar och utvecklas till att bli en del av samhället. Det är i en kunskapsskola som grunden läggs för framtida lärare, ingenjörer och läkare, människor som ska vara med och bygga Sverige. Bra utbildning är den viktigaste språngbrädan för social rörlighet och för att barn kan få det bättre än sina föräldrar. Skolan ska ge barn en möjlighet att skapa sin egen framtid.
1. Skolan måste få mer resurser
Vi kommer inte ifrån grundproblemet att idag finns inte resurser till att uppfylla de krav och behov som finns. Ytterligare resurser måste sättas till för att skapa den skola barnen behöver, föräldrar vill ha och för att vi ska skapa ett bättre samhälle för framtiden. Skolan är ett kommunalt ansvar.
2. Barndom utan ekonomisk stress.
Möjligheterna behöver bli fler för alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi. Därför vill vi sänka skatten och höja bostadsbidraget för barnfamiljer, och dessutom göra en nationell satsning på gratis fritidskort i kollektivtrafiken för barn och unga i hela landet.
3. Skolan skall bli statlig.
Vi vill att staten skall ta över ansvaret för skolan från kommunerna. Som ett första steg vill vi införa en nationell skolpeng och återreglera skolan så att villkoren blir likvärdiga i hela landet.
4. Max 20 elever per klass.
Överfulla klasser gör det svårt att skapa arbetsro och ge stöd i tid. Vi vill införa ett maxtak på tjugo elever per klass med början i lågstadiet.
5. Öka lärartätheten
Förstärk de pedagogiska resurserna i skolan, efter vad skolan behöver.
Möjliggör för rektorn, skolan att kunna förstärka pedagogiska resurser som svarar mot skolans och elevernas behov, motsvarande två resurser i varje klassrum.
6. Vi vill satsa på lärare som yrke.
Vårt mål är att svenska lärare år 2035 ska ha bäst villkor i världen. Nu sätter vi ett maxtak för lärarnas undervisningstid och ett golv för planeringstiden. Nu vill vi gå vidare och höja lärarlönerna med 10 000 kr, göra lärare till en skyddad yrkestitel och att du som är lärare ska avlastas arbetet som mentor.
7. Minskat administrativt arbete för lärarna.
Lärare skall kunna fokusera på att vara lärare, inte administratörer. Lärarna har det pedagogiska ansvaret. Administration och övriga funktioner finns det andra professioner som är bättre lämpade till.
8. Läraren bestämmer i klassrummet.
Elever ska kunna påverka frågor som skolmat och skolmiljö, och vi ska värna möjligheten att vara med i elevråd och elevkårer. Men över undervisningen bestämmer läraren, och det vill vi tydligt skriva in i skollagen. När lärarens roll stärks ökar studieron.
9. Fokus på svenska språket.
Förskolan spelar en avgörande roll för barns språkutveckling,
särskilt för dem som inte har svenskan med sig hemifrån. Därför behöver vardagen präglas mer av språklek och ordträning, och vi vill se ett mål om minst 100 timmars högläsning per år. För barn som behöver stärka sin svenska vill vi införa obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Alla förskolebarn ska mötas av personal som talar bra svenska.
10. Lek istället för skärm.
Förskolan ska vara en trygg plats för både lek och lärande. Vi vill att böcker och analoga verktyg helt ersätter passiviserande skärmar i förskolan. Mer fokus ska läggas på att utveckla språk, motorik och sociala färdigheter genom lek och rörelse.
11. Mindre barngrupper i förskolan.
Förskolan är en viktig del av skolväsendet, och ska ge alla barn möjlighet att lära och utvecklas. Men i dag är grupperna ofta alldeles för stora. Därför vill vi införa ett maxtak för barngrupper och reglera personaltätheten, så att förskollärare och barnskötare får tid för varje barn. I stället för fler jätteförskolor vill vi slå vakt om mindre förskolor och personal- och föräldrakooperativ.
12. Alla elever skall ha egna skolböcker.
Digitaliseringen i skolan har gått för långt. Eftersom elever lär sig bättre med böcker än med skärmar ska alla ha rätt till riktigt bra läroböcker. Varje elev skall ha en lärobok i varje ämne. I förskolan och lågstadiet ska läsplattor och personliga elevdatorer tas bort.
13. Lagom stora skolor nära.
En grundskola skall vara tillräckligt stor för att alla funktioner skall finnas på skolan. Men vi vill inte ha stora anonyma skolfabriker där eleven riskerar förbli anonym. Att ha en skola där man bor är viktigt. Rektorsområden bör följa kollektivtrafikens stråk för att gynna den sociala samhörigheten.
14. Inför hjälpklasser.
I dag drabbas hela klasser ofta av stökiga miljöer, samtidigt som elever som behöver extra stöd blir utan hjälp. Därför vill vi införa hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende där de får rätt stöd och struktur, samtidigt som studieron blir bättre för alla.
15. Nolltolerans mot stök och kränkningar.
Ingen elev eller lärare ska behöva utsättas för hot eller trakasserier. Elever som stör ordningen ska mötas av tydliga konsekvenser, och på gymnasiet ska studiebidraget kunna dras in för den som kränker eller hotar. Skadegörelse ska kunna leda till påföljder som hänger ihop med det eleven gjort, som att städa upp eller måla om, och dessutom till betalningsansvar för föräldrarna.
16. En tryggare skola.
Skolan vara vara en trygg miljö. Vi kommer att vidta aktiva åtgärder för att öka tryggheten I skolan. Om ett barn inte känner sig tryggt på sin skola så hjälper det inte att öka andra insatser. Trygghet är en förutsättning för lärande och en lycklig barndom.
17. Fasta vikarier på alla skolor.
Fasta vikarier skapar högre pedagogisk kvalitet, ökad trygghet för eleverna och en mer stabil arbetsmiljö för personalen. Fasta vikarier har redan byggt upp en naturlig auktoritet och relation till eleverna, vilket stärker kontinuiteten och minskar ordningsproblem vid ordinarie lärares frånvaro.
18. Obligatoriskt skolval inför högstadiet.
Liberalerna förespråkar ett obligatoriskt skolval för att garantera att alla familjer, oavsett socioekonomisk bakgrund, aktivt väljer skola till sina barn. En möjlighet att välja det som passar familjens vardagsliv bäst. Syftet är att bryta segregationen och motverka att elever automatiskt placeras i sin närskola om föräldrarna inte gör ett aktivt val.
19. ”Skola Mitt i Byn” – ett vinnande koncept
“Skola Mitt i Byn” är en verksamhet som med stor framgång bedrivits på Andersberg under många år. Verksamheten har genom sin funktion som social nod mellan skola, föreningsliv, föräldrar och socialtjänst bidragit starkt till att Andersberg, som enda område i landet(!) plockats bort från polisens lista över utsatta områden. Tragiskt nog har verksamheten hela tiden levt under ekonomisk press. Vi vill säkerställa och permanenta verksamheten på Andersberg och starta motsvarande verksamhet på Vallås och i Oskarström.
Bostadspolitik för ett Halmstad man vill leva i.
20. Liberal bostadspolitik för likvskvalitet i våra bostadsområden.
Liberalerna Halmstads bostadspolitik är att bygga vackra och trevliga bostadsområden där människor vill bo, där barn kan växa upp och få en trygg och lycklig barndom med gröna lungor, rekreationsområden och lekplatser i sin närhet. Livskvalité, hela livet
Vi säger nej til en ansiktslös poiltik som bara fokuserar på antal bostäder och bygghöjder. Man skall leva ocks.
Översiktsplanen, Framtidsplan 2050 måste därför revideras.
21. Nära i våra bostadsområden.
Ett ledord och röda tråd genom hela vår bostadspolitiska plattform är “nära”.
Lagom stora skolor nära, många små lekplatser, busshållplatsen nära, vårdcentral och seniorbostäder. Gröna lungor och rekreationsytor inte mer än 500 meter från där du bor.
22. Översiktsplanen, Framtidsplan 2050 skall revideras.
Planen bygger på en befolkningsprognos som är felaktig. Halmstad växer inte i den takt som hela översiktsplanen bygger på. Översiktsplanen bör och skall revideras.
Nuvarande plan har dessutom inte tagit hänsyn till medborgarnas synpunkter och vilja i samråden.
23. Behåll våra väl fungerande bostadsområdens unika karaktär.
Utveckla får inte bara handla om bygghöjder, antal, någonstans att sova, äta och arbeta. Vi skall leva också. Vi vill skapa vackra bostadsområden där människor vill bo och barn får en lycklig och trygg barndom. Vi tror inte på att spränga våra bostadsområden inifrån med höghuskomplex. Vi skall behålla våra väl fungerande bostadsområdens unika karaktär. Bevara bykänslan !
24. Bygghöjder. Inget enfamiljshus skall ha ett grannhus högre än tre våningar, max.
Vi tror på blandad en bebyggelse i våra bostadsområden. Men det måste ske med balans och sunt förnuft. Stor hänsyn skall tas till de redan boende i våra bostadsområden.
25. Lekplatser, gröna lungor och rekreationsområden nära.
Vi vill stoppa massrivningen av lekplatserna i våra bostadsområden, vilket idag sker och ersätts med ett fåtal stora temalekplatser. Många små lekplatser nära där barnen bor fyller en viktig social funktion för alla barn. Lekplatserna är sociala noder i området, fär både barn och vuxna. Hellre barn som leker i våra bostadsområden än sitter passiva vid sina skärmar- det skall vara enkelt att leka!
26. Boendeområden som klarar “glasstestet”
Våra bostadsområden skall utformas så att de klarar “glasstestet”:
“En förälder ska kunna ge sitt barn pengar i handen, barnet ska kunna gå till närmaste affär/kiosk och handla en glass och hem innan glassen smält.”
Det här täcker in både trygghet, trafiksäkerhet och närhet till service.
Helt enkelt en målbild vi eftersträvar.
27. Nej till vindkraftverk där människor bor och lever.
Vi tror på vindkraften som ett viktigt komplement till vår energiförsörjning. Men inte där människor bor och lever.
Vi säger därför JA till havsbaserad vindkraft. Under förutsättning att de befinner sig tillräckligt långt ute till havs och inte stör de boende I området.
28. Seniorbostäder. Prisvärda och billiga. i alla våra bostadsområden.
De äldre ska kunna bo kvar i det område de har bott i större delen av sitt liv. Alltför många äldre bor kvar i sina villor, trots stora svårigheter för dem, för att det inte finns ett senioranpassat boende i närområdet. Det vill vi ändra på.
Seniorbostäderna måste också vara prisvärda. Annars finns det inget ekonomiskt incitament att flytta ifrån ett hus som är avamorterat. Ingen äldre kommer att flytta ifrån sitt avamorterade hus för att flytta in i en lägenhet för 15 000 kr / månad.
På detta sätt kommer också flyttkedjan igång och barnfamiljer kan att kunna flytta in I området. Nuvarande situation medför också stora kostnader för hemtjänsten.
Att lösa denna situation är en av de viktigaste bostadspolitiska åtgärderna i Halmstad.
29. ”Utopiabyar” i våra bostadsområden.
“Utopiaby” är ett koncept som togs fram av några organisationer och företag, bland annat SilviaBo och Stiftelsen Silviahemmet, för ett antal år sedan. Tanken är att skapa +55 boenden. Kombinerat med naturkvaliteter, varm service och trygghet.
Vi tror på detta koncept för hela Halmstad.
30. Bostadsstiftelser kan råda bot på bristen på billiga hyresrätter.
Det råder en akut brist på hyreslägenheter i Halmstad. Trots detta står många hyreslägenheter tomma. Hur kan detta komma sig ? Orsaken är att de flesta människor inte har råd att hyra de nyproducerade hyreslägenheterna som står tomma. De är för dyra helt enkelt. Det råder sålunda inte en brist på hyreslägenheter i Halmstad utan det är en brist på prisvärda hyreslägenheter som vanliga människor har råd att hyra. För att komma tillrätta med detta problem vill vi skapa bostadsstiftelser som kan producera och förvalta fastigheter till självkostnadspris utan vinstsyfte.
31. 70/30 modellen vid förtätning.
70% ägandeform, 30% hyresrätter vid förtätning i alla områden.
32. Vi tror på blandad bebyggelse i våra bostadsområden.
Villor, seniorbostäder, hyresrätter, alla funktioner skall finnas i ett bostadsområde i en harmonisk balans för att öka områdets attraktivitet och livskvalitet. Det som framförallt saknas I våra bostadsområden idag är seniorapassade bostäder.
33. Vi vill utveckla Öster.
Vi vill bygga vackra områden i öster som genomsyras av livskvalité och boendekvalité. Gröna lungor och rekreationsområden. Hyresrätter och äganderätter enligt 70/30 regeln. Vi vill göra öster till ett lika attraktivt område som väster. Enligt en samlad forskningsexpertis är det också endast detta som bryter segregation.
34. Kommunalt övertagande av vägföreningarna i Halmstad
Tydliga besked från Liberalerna.
1. Kommunen kan inte ta ut någon avgift från fastighetsägarna för den standardhöjning man planerar att göra i och med övertagandet av vägarna.
2. Vägarna får tas över i befintligt skick.
3. Kommunen kan inte tvinga vägföreningarna att överlåta sina vägar. Om de inte vill.
Kommunen anser att de enskilda fastighetsägarna skall betala den standardhöjning av vägarna som kommunen önskar skall ske i och med övertagandet, enligt kommunens definierade “normalstandard” av vägar. Det rör sig om minst 20 000 kr till 350 000 kr per fastighet eller mer.
Vad är då kommunens definerade normalstandard ?
Minst 6 meter bred asfalterad väg i gott skick, tekniska sidoytor, dränering och avrinning för dagvatten, brunnar, diken, full belysing och 2,5 meter bred asfalterad gång- och cyckelbana om hastigheten överstiger 30 km / h.
Man kan fråga sig vilken av kommunens egna vägar uppfyller denna så kallade “normalstandard” ?.
Det handlar om 100 000-tals kronor per fastighet. Vi Liberaler anser att detta agerande är synnerligen anmärkningsvärt. Vill kommunen ta över en vägförening av dess vägar så får det naturligtvis ske i befintligt skick.
Först ut är Trönninge vägförening. Sedan kommer…
Söndrums, Frösakull, Tylösand, Holm, Snöstorp, Simlångsdalen, Haverdal, Harplinge, Eldsberga, Steninge, Kvibille, Åleds, Skedala, Gullbrandstorp, Marbäck och slutligen Villshärads vägförening.
35. Vi vill ha en levande stadskärna igen.
Många städer har idag en levande stadskärna, inte Halmstad. Vi skall ha kvar butiker i centrum, de är på väg att försvinna allihopa. Drar man en trendlinje så kommer den sista butiken att lämna centrum 2032.
• Vi skall få tillbaka butiker i centrum och vidta de åtgäder som krävs för detta. Om andra städer kan så kan även Halmstad. Det är inte rocket science.
• Vi vill göra våra torg till levande sociala noder. Och inte bara en plats för offentlig konst.
• Bilens tillgänglighet till centrum är nödvändig realitet för ett levande centrum.
• Behåll de butiksnära platserna. Digital p-skiva. 2 timmars fri parkering i röd zon.
36. Levande centrum i våra bostadsområden.
Ett bostadsområde blir mycket tråkigare om det bara finns bostäder i området och ingenting annat. Kommunen kan inte driva en lokal pizzeria eller matbutik. Men kommunen kan vara möjliggörare och skapa förutsättningar.
Centrala byggstenar för ett levande centrum
• Kommersiell service: Livsmedelsbutik, apotek, caféer, restauranger och lokala småbutiker.
• Offentlig service: Bibliotek, vårdcentral, skola, förskola och mötesplatser för unga och äldre (t.ex. fritidsgårdar eller kulturhus).
• Fysisk miljö: Bra belysning, sittplatser, grönska, lekplatser och torgbildning som bjuder in till att stanna till, inte bara passera.
37. Stärk samhällsföreningarna.
Och deras möjlighet att faktiskt påverka våra bostadsområdens utveckling. Vi vill tilldela samhällsföreningarna egna budgetmedel som de förfogar över. För att exempelvis bygga en lekpark, grillplats, underhålla en bygdegård eller något annat som samhällsföreningen önskar i sitt närområde.
38. Bevara vår åkermark
Vi säger nej till att bebygga vår åkermark. Om kommunen ska kunna hålla en hög och självförsörjande beredskapsnivå måste åkermarken värnas. Att bebygga oersättlig åkermark är kortsiktigt och oansvarigt på så många plan.
39. Bygg inte “Nya Slottsmöllebron”.
Den kommer till största del att generera genomloppstrafik och göra större skada än nytta för området.
”Nya Slottsmöllebron” är dessutom en rejält stor investering för en redan högt skuldsatt kommun.
40. Bygg inte HAV1 i Haverdal.
HAV1 är enbart åkermark, och består av en säregen del av Halländskt kustlandskap. Det är dessutom åkermark som brukats i alla tider. Att bebygga HAV1 minskar den unika öppna ytan mellan Haverdal och Särdal.
Vid första revideringen av ÖP2050 gjorde tjänstepersonerna bedömningen att HAV1 inte behövdes. Haverdals Samhällsförening motsätter sig bebyggelsen. Vägföreningen motsätter sig bebyggelsen. Om alla motsätter sig något som tjänstepersonerna inte heller bedömer som nödvändigt känns det bara märkligt att den fortfarande finns med i planen.
41. Stoppa vildgrisarnas framfart i våra trädgårdar.
Det är ett växande problem att flockar med vildsvin gräver upp och förstör trädgårdar till oigenkännlighet. Detta är något kommunen måste ta på större allvar och prioritera. Vi kommer vidta aktiva åtgärder mot detta.
42. Tågstation i Getinge.
Getinge är en redan nu levande ort med bra förutsättningar och fortsatt stor potential. För att ytterligare stärka möjligheten för pendling till och från orten behövs en tågstation. Fler kan bosätta sig i Getinge och fler kan pendla in till den redan väletablerade industrin i Getinge.
Politik för ett bättre företagsklimat.
Ett dåligt företagsklimat är inte bara en siffra eller en placering på en rankinglista. Det är en realitet som direkt eller indirekt drabbar oss alla oberoende om man arbetar i det privata eller i det offentliga. Oberoende om man är förvärvsarbetande, arbetslös, går i skolan eller är beroende av en fungerande hemtjänst.
Halmstad kommun har placering 189 av 290 i Sverige. Med bred marginal är det sämsta företagsklimatet i Halland och bland de sämre i Sverige.
Inbromsad och negativ befolkningstillväxt, lägre marknadsförsörjning, arbetstillfällen försvinner, arbetslösheten ökar, de unga lämnar staden, de äldre blir kvar, mindre kommunal service, högre kommunalskatt, ökad segregation med mera, är följden av ett svagt näringsliv.
43. Vi prioriterar ett bra företagsklimat högt.
Halmstad behöver ett politiskt styre som prioriterar företagsklimatet. Även om såväl moderater som socialdemokrater under innevarande valrörelse vurmar för ett gott företagsklimat så kan man inte ens med god vilja, nedförsbacke och solen i ryggen säga att de prioriterat företagsklimatet under innevarande mandatperiod. Man skördar vad man sår.
44. Vi Liberaler har en konkret plan för hur Halmstad skall få ett bättre företagsklimat.
Halmstad saknar idag en konkret plan för hur företagsklimatet ska bli bättre. Låt oss börja där. Utan en konkret plan och målsättning är det svårt att komma i mål.
45. En för kommunens storlek väl tilltagen näringslivsenhet.
I Falkenberg har näringslivsenheten nio medarbetare. I Halmstads kommun, vilken är en mer än dubbelt så stor kommun, så har näringslivsenheten endast fem medarbetare. Som alltid handlar det om politiska prioriteringar. Näringslivsenheten i Halmstads kommun skall bli åtminstone nio personer. Med en större näringslivsenhet kan ytterligare kompetenser tillföras. Tjänstepersoner som ansvarar för jordbruksfrågor, hjälp vid upphandling, anbud, EU-stöd etc…
46. Byråkrati och långa handläggningstider skall bort.
Såväl Svenskt Näringsliv som företagen pekar på att Halmstad kommun upplevs som en byråkratisk myndighet med alldeles för långa handläggningstider. Halmstad upplevs inte som en möjliggörare utan mer som en stoppkloss. Kulturen och arbetsrutinerna i den kommunala organisationen måste ändras. Den kommunala organisationen präglas av stuprörsmentalitet. Horisontella funktioner behöver stärkas. Samverkan, samförstånd, dialog och kundperspektivet måste stärkas upp.
47. En näringslivsorganisation som drivs tillsammans av näringslivet och kommunen.
Gemensamt för kommuner med ett gott företagsklimat är att kommunen och företagen på orten gemensamt driver en näringslivsorganisation, med syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. En liknande organisation saknas helt i Halmstad.
48. Behåll och utveckla Halmstad flygplats.
Halmstad flygplats är viktig för näringslivet och en förutsättning för att vi skall ha ett regemente i kommunen. Flera partier i Halmstad vill lägga ner flygplatsen. Vi vill rädda den och utveckla den.
49. Halmstad – en turistdestination året om.
Tylösand är ett av Sveriges starkaste varumärken och Halmstad är en av Sveriges stora turistdestinationer. Men det är endast under en mycket begränsad tid på året. Vi vill stärka Halmstad som turistdestination hela året.
50. Stärk samverkan mellan Halmstad högskola, kommun och det lokala näringslivet.
Halmstad högskola är ett drivhus för nya företag och entreprenörer. Men för att ett groende företag ska kunna växa och stanna kvar i Halmstad behövs betydligt större engagemang och satsningar görs från Halmstad kommun. Idag lämnar de flesta startups Halmstad för andra kommuner där förutsättningarna är bättre.
51. Utbilda för riktiga arbeten.
I dag står många arbetslösa medan företagen ropar efter yrkeskunnig
personal. Vi vill satsa på fler yrkes- och lärlingsutbildningar på gymnasienivå och bygga ut yrkeshögskolan för att fler ska utbilda sig eller skola om sig till bristyrken. Vi vill också ha fler skräddarsydda påbyggnadsutbildningar, även för akademiker. En kort påbyggnadsutbildning kan vara skillnaden mellan att gå arbetslös eller att bli kallad på jobbintervju. Kvaliteten i SFI behöver höjas, och närvaro ska vara ett krav för att få bidrag.
52. Effektivare byråkrati.
Dina skattepengar ska gå till lärare, sjuksköterskor och poliser, inte
till en växande administration och onödiga möten. Idag går alldeles för mycket arbetstid till rapportering och interna processer som ger liten nytta.
53. Kommunen kan anpassa upphandlingen så att lokala producenter gynnas
Genom att dela upp upphandlingar i mindre kategorier istället för en stor upphandling kan små producenter lämna anbud på en kategori i stället för att konkurrera med stora grossister om allt.
Genom att tillåta partiella anbud kan dessa lämnas på delar av volymen så kan små producenter kan delta utan att behöva leverera hela kommunens volym.
Genom att anpassa leveranskraven kan små aktörer delta utan att bygga upp kostsamma logistiksystem.
Genom att införa kvalitetskriterier som lokala producenter ofta uppfyller, exempelvis:
• Kort transportsträcka
• Låg klimatpåverkan
• Hög spårbarhet
• Småskalighet
• Djurvälfärd
• Låg antibiotikaanvändning
• Öppna landskap och biologisk mångfald
kan lokala producenter gynnas utan att kommunen bryter mot LOU.
Liberal politik för en välskött kommun
En välskött offentlig ekonomi och god ekonomisk hushållning ligger i Liberalernas DNA ända sedan Bertil Ohlins dagar. Partiledare för Folkpartiet 1944 – 1967 och Nobelpristagare i ekonomi 1977.
En välskött ekonomi är grunden för ett välmående samhälle och en fungerande välfärd.
54. Kommunens kärnuppdrag och basfunktioner måste gå att lita på.
När inte kommunens basfunktioner fungerar urholkas tilliten till samhället.
Det är en förutsättning för att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela landet. Med Liberalerna i styret för Halmstad så kommer det att bli tråkigare utan rubrik-politik. Men vi kommer att tillse med kraft att kommunens basfunktioner fungerar och att god ekonomisk hushållning råder.
55. Vi vill stoppa Halmstad kommuns skenande externa upplåning.
Fram till 2014 hade inte Halmstad några externa skulder alls och var en av Sveriges rikaste kommuner. Den externa upplåningen skenar idag. 2028 kommer skattemedel som är ämnade för vård, skola och omsorg i stället att behöva användas till räntor. Och då finns det ingen amorteringsplan, det ansvaret lämnar Socialdemokrater, Moderater och Kristdemokrater över till kommande styren och kommande generationer.
56. Vi vill komma tillrätta med kommunens bristande effektivitet.
Halmstad kommun har en bristande effektivitet jämfört med andra jämförbara kommuner.
Man skulle kunna likna den kommunala organisationen med en svart låda. Ingen vet riktigt vad som händer i den svarta lådan. Men man kan se att vi betalar högre skatt än vad man gör i jämförbara kommuner och det kommer ut färre tjänster än jämförbara kommuner.
Enligt föreningen Skattebetalarna är det en oförklarlig effektivitetsförlust på 24-37% beroende på vilken verksamhet man tittar på.
Enligt Skattebetalarna är det 1 miljard kronor som årligen, oförklarligen, försvinner i den svarta lådan. Det motsvarar 1 886 förskollärare eller 2 273 poliser. Varje år.
57. Ökad samverkan mellan nämnder och förvaltningar för att effektivisera verksamheten.
Idag är stuprörsmentaliten rådande i Halmstad kommun. Samverkan är obefintlig. Med stora kostnader för kommunen. Vad spelar det för roll om man har en stor orkester om den inte är samspelt?
58. Lagen om balanskravet i den kommunala budgeten skall följas
Den kommunala budgeten skall vara i balans. Vilket också lagstiftaren påpekar.
59. Överskottsmålet på 2% i den kommunala budgeten skall följas
För god ekonomisk hushållning, sunda kommunala finanser och en långsiktigt hållbar ekonomi måste överskottsmålet på 2-5% hållas, så att det finns pengar då nya skolor och andra investeringar behövs.
60. Vi kommer att vidta aktiva åtgärder för att sänka arbetslösheten i Halmstad.
I Halmstad är arbetslösheten 7,7%, plats 232 av 290 i Sverige. De unga lämnar staden för att arbeta i andra städer. De äldre blir kvar. Kommunen måste vidta aktiva åtgärder för att förbättra företagsklimatet och sänka arbetslösheten. Särskilt arbetslösheten bland unga är allvarlig. Det finns även en belagd koppling mellan arbetslöshet och segregation. Halmstad är en av de mest segregerade kommunerna i Sverige.
61. Självfinansieringsgraden skall ligga nära 100%
Halmstad är inte idag en välskött kommun utan tar stora externa lån för att lösa löpande investeringar. För att självfinansieringsgraden skall ligga nära 100% så krävs politisk långsiktighet och en ansvarskänsla som sträcker sig bortom innevarande mandatperiod. En förutsättning för 100% självfinansieringsgrad är att kommunen varje år genererar ett överskott 2-5%. Medel som kan användas för framtida nödvändiga investeringar.
62. Vi säger generellt sett nej till direktupphandlingar och direktanvisningar.
Många märkliga ärenden har passerat under denna mandatperiod. Utan att gå in i detalj i olika ärenden så skall inte direktupphandlingar eller direktanvisningar ske om Liberalerna i Halmstad får något att säga till om. Det är dina skattepengar och vi försvarar dem.
63. Vi vill öka den ekonomiska kontrollen och den ekonomiska styrningen i kommunen.
Skattepengar har använts ansvarslöst och vårdslöst under mandatperioden. Styret i Halmstad har visat att de saknar grundläggande ekonomisk kunskap. Märkliga upphandlingar och direktanvisningar där det skulle varit upphandling. Total avsaknad av kontroll på ersättningar för politiker med mera. Det har varit fest i rådhuset och du har inte varit bjuden. Varje förslösad krona är en stöld av folket.
En blå-grön klimatpolitik för Halmstad
64. PFAS nivåerna i Halmstad måste ner.
Trots löften från styret i Halmstad, Socialdemokrater, Moderater och Kristdemokrater, så är PFAS-nivåerna fortfarande oacceptabelt höga i Halmstad. Kommunen har nu fått tidsfrist från myndigheter att komma tillrätta med problemen. Som styret nu bekvämt skjuter över till nästa mandatperiod. Vill du att styret återigen skall ta det ansvaret även nästa mandatperiod ?
65. Agenda 2030 ska fortfarande gälla
Alla hänvisningar till Agenda 2030 försvann märkligt ut ur kommunens styrdokument. Som det enda gröna borgerliga alternativet ser vi att Agenda 2030 måste gälla och plockas tillbaka in i styrdokumenten.
66. Våra åkrar skall inte bebyggas
Om Sveriges självförsörjningsgrad ska bibehållas, eller i bästa fall öka, så måste åkermarken skyddas. Vi måste undvika att dessa bebyggs, oavsett om det handlar bostäder, verksamhet eller solceller.
67. Spara gröna lungor nära våra bostadsområden.
Alla behöver ha möjlighet att höra fågelsång och känna gräset mellan tårna. Vår vision och riktmärke är att det inte skall vara längre än 500m till närmaste naturområde.
68. Ett rent centrum.
Skräp, klotter och ogräs har blivit en vanlig syn i centrum. Den utvecklingen vill vi stoppa. Man skall kunna vara stolt över sin stad. Centrum är också Halmstads skyltfönster utåt.
69. En renare kommun.
Fler allmänna soptunnor och toaletter. Fler stationer där hundägare kan slänga hundbajspåsar.
70. Utbyggd laddinfrastruktur i staden och hela kommunen.
Om elektrifieringen av vår fordonsflotta ska fungera så måste laddinfrastrukturen följa med i samma tempo. Här skall fokus ligga på besöksmål och samlingsplatser.
71. Prisvärd laddning vid boendeparkering.
Om vi ska få till en fullskalig elektrifiering av fordonsflottan kan det inte kosta 10ggr så mycket att få ström till din bil än till ditt hushåll bara för att du bor i lägenhet i stan. Det behövs laddavtal vid boendeparkering.
72. Klimatsäkringarna utmed Nissan skall uppföras och hanteras av kommunen, inte av de enskilda fastighetsägarna.
Klimatsäkringarna utmed Nissan skall agera skydd för hela stadsdelar. Det är inte rimligt att dess funktion ska hänga på en enskild bostadsrättsförening eller fastighetsägare.
Kommunen skall installera, underhålla och drifta kommunens klimatsäkringar.
73. Kollektivtrafiken måste bli attraktivare och ett naturligt resalternativ.
Vi vill halvera kollektivpriserena, permanent. Busslinjer, hållplatser och busstider måste ses över så att man kan pendla till arbete och skola i hela Halmstad kommun.
Kollektivtrafiken är grundläggande för att knyta ihop kransorterna med centrum. Kommunens alla områden kommer närmare varandra med en kollektivtrafik som knyter ihop dem. Det stärker den kommunala gemenskapen.
74. Miljö och klimattänk behöver genomsyra kommunens beslut och arbete på alla nivåer.
Kommunen är en av de viktigaste aktörerna för att kunna möta klimatmålen. Alla beslut behöver ta hänsyn till klimatpåverkan. Klimatmål skall sättas och följas upp. Miljökrav ska ställas vid byggnation och upphandling. Samverkan och samordning med kringliggande kommuner kan med fördel användas för att stärka kraven.
75. Krav på solpaneler och/eller gröna tak på alla nya kommunala byggnader.
Alla nya kommunala fastigheter skall byggas med antingen sedumtak eller solceller.
76. Vi vill bygga ut cykelnätet i hela kommunen.
Fokus på säkra cykelvägar till förskola, skola och arbetsplatser.
Cykelbanan från centrum till Åled måste komma på plats – NU!
77. Införa fossilfria fordon och transporter 2026-2030.
Den kommunala fordonsflottan skall vara elektrifierad och klimatkompenserad senast 2030.
Liberal politik för vård, omsorg och skyddsnät
78. Du skall få en fast läkarkontakt.
Du ska veta vad din läkare heter. En modern husläkarmodell är den viktigaste frihetsreformern i sjukvården. När patienten känner läkaren och läkaren känner patienten förbättras diagnoser, behandlingar, samordning och tilliten till vården.
79. Stärk primärvården. Mer av hälso- och sjukvårdens budget ska gå till primärvården.
Antalet patienter som tas omhand helt i närsjukvården har ökat markant under de senaste åren och allt mer vård görs nära. Under kommande mandatperiod krävs omfattande satsningar på närsjukvården. Detta stärker bemanningen, kontinuiteten och tillgängligheten – och gör det möjligt att ge vård tidigt och nära människors vardag.
80. Påskynda samverkan mellan närsjukvård, sjukhus och kommuner
Många äldre och kroniskt sjuka hamnar mellan stolarna. Regionen ska utveckla remissrutiner, informationsflöden och gemensam vårdplanering för att skapa tryggare vård.
81. Mer samverkan för våra barn och unga
Barn från 4 års ålder och fram tills dess att de börjar skolan har ingen förebyggande uppföljning i fråga om längd, vikt och tillväxt. Här ser vi att barn riskerar att falla mellan stolarna. Vi vill se en utökad samverkan mellan BVC, elevhälsa och vårdcentralen så att de barn som riskerar livsstilssjukdomar får det stöd de behöver.
82. Sverige ska vara världens bästa land att födas i och att föda i.
Förlossningsvården ska stärkas och vi vill att varje födande kvinna ska ha en egen barnmorska vid förlossningen och eftervården i hela landet. Du som föder ska ha friheten att själv välja kejsarsnitt.
83. Avskaffa minutstyrningen.
Hemtjänst och rätten till hemtjänst handlar om mänskliga behov. Det måste, för både mottagare och utförare, finnas utrymme för det oväntade och ibland nödvändiga.
84. Det ska bli enklare att kontakta sin vårdcentral.
Idag är det svårt att komma i kontakt med sin vårdcentral om besvären inte är akuta. Vid akuta ärenden finns ofta drop-in eller tider som släpps sent på eftermiddagen till nästkommande dag. Detta vill vi ändra på. Vi vill se fler läkare och fler tillgängliga tider på vårdcentralerna.
85. Du som förälder ska få se ditt barns journal.
Barn från 13 års ålder får idag egen åtkomst över sin journal och bokade besök. Vårdnadshavarna har ingen tillgång alls. Detta ställer till det i kontakten med vården. Framförallt för barn som har svåra och kroniska sjukdomar, där kontakt med vården är livsavgörande. Detta vill vi ändra på.
86. Utrota vårdskador.
Ingen ska drabbas av vårdskada när de befinner sig inom hälso- och sjukvården. Varken fysiskt eller psykiskt, då det innebär onödigt lidande. Därför vill vi att det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska öka.
87. Mer läkarmedverkan i hemsjukvården.
Det behövs en ökad läkarmedverkan i hemsjukvården för att kunna erbjuda en god och nära vård. Detta skapar trygghet för patienten och minskar onödiga sjukhusbesök.
88. Inför organiserad mammografiundersökning för kvinnor över 74 år.
I dag upphör rätten till regelbunden mammografi vid 74 års ålder, trots att var femte kvinna som får bröstcancer är äldre än så. Frivillig mammografi från 30 års ålder.
89. Inför ett äldrevaccinationsprogram.
Sverige saknar idag ett sammanhållet vaccinationsprogram för äldre. I väntan på det ska regionen gå före och erbjuda ett samlat vaccinationsprogram för äldre, som omfattar årlig influensavaccination, vaccination mot pneumokocker, difteri/stelkramp/kikhosta och vaccination mot bältros.
90. Tänderna är en del av kroppen.
Ingen ska behöva avstå från tandläkarbesöket av ekonomiska skäl, men i dag kan en behandling gräva djupa hål i plånboken. Vi vill stegvis förbättra tandvårdsförsäkringen så att kostnaderna blir rimligare, särskilt för dem med störst behov och hälsorisker. Alla skolklasser ska få regelbundna besök av fluortanten i skolan.
91. Man skall kan äta tillsammans på alla våra äldreboende i Halmstad.
Att alla ska kunna äta tillsammans på äldreboenden är en viktig fråga som rör livskvalitet och gemenskap
Minskar ensamhet: Social samvaro vid bordet motverkar ofrivillig isolering.
Stimulerar aptiten: Att se andra äta och känna dofter ökar matglädjen och risken för undernäring minskar.
Skapar struktur: Fasta måltider ger en tydlig och trygg rytm under dagen.
Social träning: Stödjer kognitiv funktion och livskvalitet genom mänsklig kontakt.
92. Vi vill förbättra arbetet med att förhindra självmord.
Mer måste göras och framför allt för barn och unga som mår dåligt. Att någon tar sitt eget liv är ett misslyckande. Därför vill vi ta ett krafttag med aktiva insatser för suicidprevention. Vi vill se gemensamma satsningar inom elevhälsovård, BUP, vårdcentraler, socialtjänst och psykiatri för samverkan och gemensam vårdplanering.
93. Våra barn och unga ska må bra.
Den psykiska ohälsan hos våra barn och unga bara ökar. Köerna till BUP för både nybesök och behandling måste kortas. Här behövs organiserad samverkan mellan närsjukvård, skola och socialtjänst. Vi ser gärna en extra satsning till ungdomsmottagningarna för att främja psykisk hälsa hos ungdomar.
94. Bygg ny fräsch vårdcentral i Getinge.
Getinge är ett utvecklingsområde för Halland. Här behövs en ordentlig uppfräschning av befintlig vårdcentral.
95. Pensioner att lita på.
Stabila pensioner är en del av kontraktet mellan generationerna. Vi vill att du ska kunna bestämma mer över din inkomst på äldre dagar genom att öka premiepensionens andel av den allmänna pensionen. Det ska också bli lättare för makar och föräldrar, även ogifta, att överföra pensionsrätter mellan varandra, så att pensionerna blir mer jämställda.
96. Storsatsning på äldreomsorgen.
Nästa stora välfärdsreform i Sverige behöver vara tydligt höjda ambitioner i äldreomsorgen. Måste bli lättare att få plats på äldreboende. Många anhöriga sliter och kämpar för att få en plats, men den äldre ska ofta behöva vara så dåligt skick att det nästan är för sent.
Du som behöver stöd ska inte bara erbjudas livets nödtorft och mikromat, utan en tillvaro med livskvalitet där du själv bestämmer. Rätten till färdtjänst ska stärkas så att du får hjälp hela vägen från dörr till dörr. I Liberalernas Sverige ska du kunna ta ett glas vin på träffpunkten eller äldreboendet.
97. Rätten till daglig utevistelse i kommunens boenden.
Alla måste ha möjligheten till utevistelse för en rimlig levnadsstandard och ett sunt välmående.
98. Krav på att man behärskar svenska språket i omsorgen.
Säker kommunikation är helt grundläggande för en säker vård och omsorg. Alla anställda inom vård och omsorg måste behärska det svenska språket.
99. Vi vill införa VAF, vård av förälder.
Vård av äldre föräldrar. 50 dagar per år. Nästan var femte vuxen, oftast en kvinna, vårdar eller stöttar en närstående. Men den som jobbar kläms mellan omöjliga krav, och den som behöver avlastning blir ofta utan. Vi vill stärka kommunernas stöd till anhöriga och införa rätt till betald ledighet, på samma sätt som vid VAB, för dig som behöver stötta dina äldre föräldrar vid exempelvis läkarbesök.
100. Ingen ska stå utan tak över huvudet.
Vi vill införa behovsbostäder; en kvot av vanliga lägenheter som förmedlas på sociala grunder till den som lever i utsatthet, har svag ekonomi eller snabbt behöver bostad efter en separation. Mycket mer behöver göras för att stoppa vräkningar av barnfamiljer. Vi vill också införa en tak-över-huvudet-garanti mot hemlöshet och skapa fler bostäder för den som flyr våld i nära relation. Då kan fler börja om i trygghet och bygga ett nytt liv.
–
Vet du om att du inte behöver rösta lika i riksdag, region och kommun. Om du vill ha en förändring i Halmstad kommun måste du rösta för en förändring.