Halmstad är inte en välskött kommun
En välskött ekonomi är grunden för ett välmående samhälle och en fungerande välfärd. Ordning och reda i kommunens ekonomi är en viktigt och självklart för Liberalerna. God kommunal ekonomi är en förutsättning för att utveckla våra gemensamma välfärdsverksamheter.
En välskött kommun har en hållbar ekonomisk plan som sträcker sig bortom flera mandatperioder.
Halmstad kommun har en bristande effektivitet mot jämförbara kommuner.
Man skulle kunna jämföra den kommunala organisationen med en svart låda. I ena änden kommer det in skatteintäkter och avgifter. I andra ändan kommer det ut service och tjänster till invånarna. Halmstad ligger väldigt högt jämfört andra jämförbara kommuner vad man stoppar in i den svarta lådan i form av skatteintäkter och avgifter och man ligger väldigt lågt vad som kommer ut ur den svarta lådan.
I Halmstad betalar du högre skatt än i jämförbra kommuner.
I Halmstad betalar du högre skatt än vad du hade betalat om du bott i jämförbara kommuner.
Halmstad har en låg marknadsförsörjning.
Marknadsförsörjningen är hur stor del av kommuninvånarnas inkomster som kommer från privata sektorn. Att en kommun har en låg marknadsförsörjning beror på att en stor andel av invånarna får sin försörjning från det offentliga. Om marknadsförsörjningen ökar och fler får sina inkomster från den prata sektorn stärks finansieringen av den ofentliga servicen.
Varje skattekrona måste först skapas innan den kan fördelas. Skapandet av skattekronor sker just av företagern. För att kompensera den låga marknadsförsörjningen så blir kommunen tvungen att ta ut högre skatter för att finansiera välfärden.
Halmstad har en högre arbetslöshet än jämförbara kommuner.
I Halmstad är arbetslöheten 7%. Om exempelvis Halmstad hade haft lika låg arbetslöshet som Falkenberg så hade 1200 fler personer varit i arbete idag.
Kommunens externa skulder skenar.
Fram till 2018 hade inte Halmstad kommun några externa skulder alls. Det var ett okänt fenomen för Halmstad kommun. Halmstad var ett av Sverige rikaste kommuner.
Idag uppgår de externa lånen till 1,6 miljard.
Enligt styrets egen plan skall de externa lånen 2030, uppgå till 6,3 miljard.
Och styret har ingen plan för amortering av dessa lån utan det blir en fråga för nästa styre och nästa och nästa och nästa styre och nästa styre efter det.
2028 kommer att bli en brytpunkt. Det året kommer de finansiella kostnaderna att överstiga de finansiella intäkterna. Då kommer skattemedel som är ämnade för skola, vård om omsorg istället behöva prioriteras om till räntebetalningar på upptagna lån. Trots att inga skulder amorteras.
Några av alla våra lokala förslag
- Halmsrtads Företagsklimatet måste bli bättre.
- Lagen om balanskravet i den kommuala budgeten skall följas
- Överskottsmålet på 2% i den kommunala budgeten skall eftersträvas
- Investeringsplanen måste ses över och bromsas .
- Den externa upplåningen måste bromsas.
- En extern utredning bör tillsättas för att komma tillrätta med den bristande effektiviteten